McCain i svensk media(!)

Metro uppmärksammar i en TT-nyhet idag presidentkandidaten och Arizona-senatorn John McCain. Kors i taket! Men det rör sig naturligtvis inte om någon hejaklacksjournalistik, som fallet är när svensk media bevakar de demokratiska favoriterna. Nej fan, istället luktar det mest klassisk svensk "åldersfascism".

Den amerikanske presidentkandidaten John McCain får kritik för sin höga ålder. Om den 70-årige republikanen vinner presidentvalet nsäta år blir han USA:s äldste tillträdande president någonsin, mer åldersstigen än [...] Ronald Reagan, 69 år när han tillträdde 1981.

Oooh, vad han är ålderstigen och gammal! Tänk vad dumma de är, amerikanerna, som ens funderar på att välja en gubbe, äldre än Alf Svensson, till president!

Jag gjorde en snabb sökning i Mediaarkivet på McCain och jämförde med mannen han nu får sägas dela favoritskapet i det republikanska lägret med, Rudy Giuliani, samt några demokratiska profiler som nämns i anslutning till presidentskapet.

Träffar under 2007 i Mediearkivet:
Hillary Clinton (d): 193
Al Gore (d): 167
Barack Obama(d): 144
John McCain (r): 48
John Edwards (d): 45
Mitt Romney (r): 26
Rudy Giuliani (r): 19

Medial Mångfald!

---

Intressant. Andra bloggar om: media, John McCain, presidentval, USA

I'm running for office!

Härmed offentliggör jag min kandidatur till Lunds Samhällsvetarkårs fullmäktige 2007/2008. Som en del av den allmänborgerliga alliansen B!, Borgerligt Initiativ ställer jag upp i valet som går av stapeln i april (mina initiativvänner finns här: Arvin Khoshnood, Ola Svedin).

Jag har pysslat en hel del med kåren sedan årskiftet 2004-05, och jag var redaktör för kårtidningen Samtid 2005/2006. Kåren är en på många sätt sjuk organisation, där de aktiva (nästan undantagslöst goda idealister, det bör poängteras) i min mening har alldeles för liten respekt för att det faktiskt är medlemmarnas tvångsinförskaffade medel som man lever på. Målet med Borgerligt Initiativ är att öka medveten om detta, föra offensiv besparingspolitik och framför allt öka studentens känsla av att denne faktiskt tjänar något på att vara med (ja, just den känsla som 98% av samtliga medlemmar saknar idag...)

Den dåliga respekten för tvångsinförskaffade medel visas också i det faktum att kåren allt som oftast fungerar som proponent för socialistiska idéer och partier. Samtid har under året rapporterat om kårens intima samarbete med Feministiskt Initiativ och kåren är också medlem i det kostsamma nationella samarbetsorganet SFS - en koloss som mestadels propagerar för socialistisk politik. Det finns goda pengar att tjäna på att dra sig ur, härliga stålar som vi kan använda till att sänka kåravgiften.

Här följer mitt preliminära valtal:

B! - BORGERLIGT INITIATIV

Ge mig din röst. Jag lovar att bedriva en offensiv besparingspolitik som har sin utgångspunkt i det faktum att du, kära student, är tvångsansluten till Lunds Samhällsvetarkår. Du ska känna att du får ut något av dina 300 spänn - det är vår förbannade skyldighet som kårpampar. Du har ju inte själv valt att vara med!

Jag kommer direkt att arbeta för en lägre terminskostnad genom att driva frågan om ett utträde ur SFS, det byråkratiserade socialistiska samarbetsorganet Sveriges Förenade Studentkårer. Sedan skall det arbetas för besparingar överallt, kårpamparna måste sluta berika sig själva! Vi ska inte köpa in dyr högteknologisk utrustning år ut och år in (ja, så funkar det), och vi ska heller inte bygga kök för 100000 (ja, det har gjorts).

Vänstern har dock ett järngrepp om kåren. Därför är det mycket viktigt att du lägger dina fem röster på mig och andra borgerliga kandidater som vill förminska kåren. Det är bara socialisterna som vinner på att du skiter i att rösta.

Det är dags att visa att vi kan leka politik bättre än vänstern!

Du som läsare här på Frihetens Grip kommer att kunna hänga med Borgerligt Initiativ på vårt äventyr i kårvärlden. Jag rekommenderar också återigen mina Initiativ-vänner Arvin Khoshnoods och Ola Svedins bloggar.

---

Intressant. Andra bloggar om: kårpolitik, SFS, kårobligatoriet

Demokrati eller diktatur?

Distinktionen mellan demokrater och proponenter av andra, mörkare, politiska system är den överlägset viktigaste i det europeiska politiska landskapet. Demokratin skall betraktas som en överideologi, inom ramen för vilken man kan vara liberal, konservativ, socialdemokrat, socialist eller något annat.

Vi som lutar åt den borgerliga sidan måste vara tydliga i detta avseende och inte glömma bort att göra den viktiga distinktionen mellan diktatur och demokrati som manifesterades på den tionde socialdemokratiska partikongressen 1917, då man gjorde sig av med den auktoritära falangen som i sin tur bildade det som idag heter vänsterpartiet.

Därför uppmärksammar jag nu sossen Anna Ardins utmärkta inlägg från i söndags: Socialistiskt forum - en onaturlig konstruktion. Det ger en bra bild av den motsättning som i allra högsta grad lever i den vänstra halvan av svensk politik. På det som kallas socialistiskt forum frodas diktaturivrarna. Ardin berättar:

Idag var det alltså socialistiskt forum i Uppsala, jag var där som medlem i Laboremus och Kubaintresserad och presenterade en demokratisk socialistisk syn på Kuba. Jag fick en hel del skit av socialfascister (och andra) som stödjer Svensk-Kubanska föreningen, personer med en föråldrad syn på världens konflikter (där kalla kriget ännu är grunden för allt internationellt handlande och USA har ideologiska intressen snarare än ekonomiska och att de på fullt allvar tror att embargot kommer förändra något på Kuba).

De flesta i rummet satt och stönade/skakade på huvudet när jag och Kaj Nordquist pratade, Eva Björklund (som presenterade den officiella Kubanska synen på Kuba) gömde huvudet i sjalen och flera skrattade högt när vi pratade om frihet och rättvisa. Bland annat förväntades jag försvara IB-affären, bojkott av Irak, utvisandet av de två egyptierna (som sedan torterades) samt moderaterna(!).

Helt vansinnigt. Svensk-kubanska föreningens linje är tydligen: Krig är fred. Diktatur är frihet.

Ardin nämner också den viktigaste insikten, som delas mellan den demokratiska vänstern och liberaler.

Demokrati är ju faktiskt ett grundkrav när man skall arbeta för en bättre värld.

Det är härligt att se socialister som ställer sig på rätt sida om klyftan mellan demokrati och förtryck, och som vågar gå emot strömmen och tydligt markera mot de, ofta till synes dominerande, element inom vänstern som vägrar se värdet i människans politiska frihet och demokratins frukter. Gött mos, alltså, Anna Ardin!

---

Intressant. Andra bloggar om: bloggar.se,
kuba,
demokrati