Nu blir det annat i skolan!

Det viktigaste med den borgerliga valsegern var kanske skiftet i skolpolitiken. Under tiden med socialdemokratisk administration hade vi en flumskola som bara skapar dåliga resultat och i förlängningen lägre klass på all form av utbildning i landet. Detta är mycket farligt, eftersom det hotar vår ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft i den kunskapsbaserade ekonomin.

Mest alarmerande är kanske att det är så många elever som går ut grundskolan utan att kunna läsa och skriva. Idag skriver skolminister Jan Björklund (fp) på DN Debatt att det är dags att lägga in preventiva åtgärder tidigt: Vi inför nationella prov i årskurs 3.

Den enskilt viktigaste slutsatsen är att när de underkända eleverna synliggörs tvingas kommuner och skolor att göra insatser.

Den avgörande frågan att ställa blir därför: Om en nation ska ha en distinkt kontroll över att skoleleverna kan läsa och skriva och sedan sätta in massiv hjälp för att alla ska nå dit, när ska i så fall en sådan kontrollstation läggas in i skolväsendet? De flesta skulle nog svara i övergången mellan lågstadium och mellanstadium. Men Sverige har valt övergången mellan grundskola och gymnasium. Orsaken är socialdemokraternas vånda inför prov och resultat, särskilt tidigt i skolan. Detta är en grundorsak till det svenska skolväsendets sjunkande resultat.

Under ett årtionde har den skolpolitiska debatten nu handlat om problemen i högstadiet och gymnasiet. Det är här som den förra regeringens fokus har legat. Nya statsbidrag har pumpats in i det individuella programmet.

Det är naturligtvis vansinne att inte sätta in hjälpinsatserna för elever som har det svårt förrän de är 15 år gamla. Det har bl.a. gjort att IV-programmet till det mest "populära" gymnasieprogrammet i Stockholm...

Men nu blir det alltså annat. En långsiktig satsning på en skola där kunskap står i fokus och, rakt i ansiktet på socialdemokratin, en skola där det inte är elevernas sociala bakgrund som avgör deras studieresultat!

Socialdemokraten Robert Noord har fattat detta, och berättade förra året på DN Debatt om vad som hänt i Haninge sedan man där börjat testa elevernas läskunnighet i första klass.

Resultatet är också intressant på så sätt att den sociala faktorn inte tycks ha spelat en lika stark roll för resultatet som när det gäller betygen i vår kommun.

Elevernas sociala bakgrund slår igenom i mycket hög grad i betygen i skolår nio. Men i ettornas lästest är sambandet svagare. Vi kan se exempel på skolor i socialt utsatta områden där samtliga elever nådde målet. Det visar att den inriktning vi valt är gynnsam för elever från socialt svaga miljöer.

Noord berättar också att sedan testen infördes har andelen elever som efter ett år i skolan " lärt sig olika sätt att tillägna sig innehållet i en text (ordbild, ljudning, bokstäverna, igenkänning med mera)." blivit 88%. På andra ställen där man använt sig av samma metod för att mäta elevers läsförmåga är motsvarande siffra cirka 60%.

Systemskiftet i skolpolitiken är alltså mycket viktigt. Men frågor kvarstår: Varför i trean? Varför inte börja med nationella prov i årskurs 1?

---

Intressant. Andra bloggar om: skola, politik, folkpartiet
, Jan Björklund