Varför Ali Esbati?

En figur som kallar sig Erik S frågade mig i samband med att jag skrev om mitt besök på ett möte med Ali Esbati varför borgerliga sympatisörer är så fascinerade av karln.

Hej Gustaf (sic!)!

Jag var också och lyssnade på Ali Esbati på exakt samma möte som du var i Lund. Liksom du tycker jag att han är en mycket talangfull talare. Där upphör våra gemensamma åsikter. Nog om detta.

Vad som fascinerar mig med dig och andra borgerliga sympatisörer är hur enormt fixerade ni är vid fenomenet Ali Esbati, en fascination som nästan gränsar till det besatta. Hur ska man annars förklara det faktum att du besökt TVÅ möten där Ali talar, vilket är dubbelt så många som jag har gjort (trots att jag delar fler av hans åsikter)? Hur kommer det sig att Ali's blogg är en av de mest välbesökta, också av hans meningsmotståndare? Om Ali är den fanatiske extremist som påstås, borde ni inte då ignorera honom? Varför spilla dyrbar tid att besöka hans blogg och gå på de möten där han medverkar om han är en så sinnessjuk galning som ni verkar tycka? Jag begriper det inte.

Jag misstänker att denna besatthet av Ali och hans åsikter bottnar i någon slags intellektuell underlägsenhetskänsla gentemot vänstern från högerns sida. En underlägsenhetskänsla som förstärks när en skicklig och intelligent retoriker som Ali Esbati uppträder. "Det fanns ett skimmer runt Olof Palme" medgav Calr Bildt motvilligt beundrande när 20-årsdagen av Palmemordet högtidlighölls i våras. Ett liknande skimmer verkar finnas runt Esbati, vilket leder till denna besatthet från meningsmotståndarna.

En kort fråga blir: Varför spilla denna tid på Ali från din sida? Varför inte utveckla ett eget ideologiskt alternativ? Räcker inte självförtroendet till?

Här följer mitt svar:

Hej Erik S!

Jag antar att vår "fascination" av Ali Esbati (den bör inte förnekas, ALLA borgerliga bloggfigurer sitter och läser om "grotthögern" och "bomb- och batongalliansen") består i att han helt enkelt i grunden är en god skribent som väcker känslor. Väcker känslor eftersom han är så förbannat vulgär och dessutom verkar sakna moraliska skrupler vad gäller att förvrida sanningen.

Upplevd underlägsenhet handlar det absolut inte om, det kan jag försäkra - hur skulle det kunna göra det? Esbatis unkna bild av verkligheten och uppfattning om samhällsekonomin är förlegade och saknar empirisk verklighetsförankring.

Dessutom är det ju också så att Esbati+anhang tillhör en väldigt marginaliserad sfär i det politiska livet i Sverige idag. I söndags sa väljarna sa nej till vänsterpartiets rörelse mot extrem vänsterpopulism. Med bara 22 mandat blir riksdagsgruppen en maktlös samling drömmare fjärran från maktens korridorer.

Annars antar jag att jag personligen har en viss fascination inför mer eller mindre extrem politisk agitation. Jag brukar lyssna på Skånepartiets närradio och jag besöker ofta Nationaldemokraternas hemsida. På andra kanten tar sig detta "intresse" uttryck i att jag läser Ali Esbatis och Jinges bloggar.

---

English summary:
Why are Swedish liberals so interested in the left extremist Ali Esbati? Someone asked me the question and I try to answer it by claiming that the reasons lie in the combination of his skills as writer and his talents for twisting the truth and rethorical exaggerations.

---

Intressant. Andra bloggar om: Ali Esbati, vänsterpartiet, politik