"The enemy of my enemy is my friend"
Genom framgångarna för Esbatis Kommentarer, den mest besökta politiska bloggen på bloggtoppen.se, har Ali Esbati blivit den kanske allra mest profilerade representanten för den svenska avgrundsvänstern.
Ett av många snedsteg tog den enögde socialisten Esbati i söndags, då han under rubriken "Kuba och Afrika" berättade varför han tycker att Kubas folk inte förtjänar de demokratiskt fri- och rättigheter han och vi andra i väst åtnjuter.
Låt oss bortse från att han som vanligt jämför demokratin Israel med Sydafrikas apartheidregim, och fokusera på essensen i resonemanget: "The enemy of my enemy is my friend". Ali Esbatis och hans kamraters fiende nr 1 är USA - det fria, kapitalistiska land de avskyr mer än det mesta. En nagel i ögat på USA är enligt deras logik att betrakta som något positivt, oavsett vad det är för typ av nagel - på annat sätt kan inte vänsterns selektiva demokratisyn under de senaste 60 åren förstås. I Kubas fall rör det sig om en av de sista marxist-leninistiska diktaturerna, som systematiskt kränker mänskliga rättigheter och som sedan sitt maktövertagande mördat uppemot 50000-100000 människor.
Detta spelar ingen roll för Esbati. Castro är fiendens fiende, en symbol för "antiimperialismen". Och då väger liksom 11 miljoner kubaners liv och lidande ganska lätt när han tar fram vågskålarna.
English summary:
The Swedish communist Ali Esbati is one of the most famous political bloggers here and also an eager defender of the Cuban dictatorship. His logic is "the enemy of the enemy is my friend", and that makes him able to defend violation of human rights and the denial of 11 million cubans' right to the fruits of democracy.
Intressant. Andra bloggar om: Kuba, Ali Esbati, demokrati
Ett av många snedsteg tog den enögde socialisten Esbati i söndags, då han under rubriken "Kuba och Afrika" berättade varför han tycker att Kubas folk inte förtjänar de demokratiskt fri- och rättigheter han och vi andra i väst åtnjuter.
Det påminner om USA:s roll i stödet till Sydafrikas Apartheidregim – liksom idag till den israeliska. Det understryker också en av huvudpoängerna med det jag försökte peka på i Expressen-artikeln: Att Kubas betydelse idag i första hand måste förstås i ett antiimperialistiskt sammanhang.
Låt oss bortse från att han som vanligt jämför demokratin Israel med Sydafrikas apartheidregim, och fokusera på essensen i resonemanget: "The enemy of my enemy is my friend". Ali Esbatis och hans kamraters fiende nr 1 är USA - det fria, kapitalistiska land de avskyr mer än det mesta. En nagel i ögat på USA är enligt deras logik att betrakta som något positivt, oavsett vad det är för typ av nagel - på annat sätt kan inte vänsterns selektiva demokratisyn under de senaste 60 åren förstås. I Kubas fall rör det sig om en av de sista marxist-leninistiska diktaturerna, som systematiskt kränker mänskliga rättigheter och som sedan sitt maktövertagande mördat uppemot 50000-100000 människor.
Detta spelar ingen roll för Esbati. Castro är fiendens fiende, en symbol för "antiimperialismen". Och då väger liksom 11 miljoner kubaners liv och lidande ganska lätt när han tar fram vågskålarna.
English summary:
The Swedish communist Ali Esbati is one of the most famous political bloggers here and also an eager defender of the Cuban dictatorship. His logic is "the enemy of the enemy is my friend", and that makes him able to defend violation of human rights and the denial of 11 million cubans' right to the fruits of democracy.
Intressant. Andra bloggar om: Kuba, Ali Esbati, demokrati
posted by Gustav Lundblad at
01:09
This is my, Gustav Lundblad's, political blog, written from a pragmatic (social) liberal perspective (vänsterborgerligt) with emphasis on democracy, federalism and development. I comment foreign and global political events as well as national and regional issues. My home in the world is the historical province of Scania and the Öresund region, something that I believe pervades more or less all of my writings.
0 Comments:
Post a Comment
Links to this post:
Create a Link
<< Home