Jag hade fel. På twitter förutspådde jag i torsdags att den republikanska primärvalsdebatten i Sioux City, den sista innan Iowas nomineringsmöten den 3 januari, skulle bli en tuff historia med (framför allt) mycket attacker mot Newt Gingrich. Jag tror knappast att jag var den ende som trodde så, men istället fick vi se en ganska snäll debatt där det egentligen bara var Michelle Bachmann som var ordentligt på krigsstigen med angrepp mot Newt Gingrich gällande de lobbyingpengar han tagit emot från federala bolåneinstitutet Freddie Mac) och Ron Paul (gällande Irans kärnvapenprogram, som Paul inte såg som något säkerhetshot).

Här följer meningsutbytet mellan Gingrich och Bachmann.

Till skillnad från förra helgens debatt, var det ganska lugnt i torsdags, och debatten förändrade inte särskilt mycket av läget i nomineringsprocessen. Trots det vill jag utnämna två kandidater till små vinnare, och två kandidater till två förlorare, i debatten.

Vinnare:

Newt Gingrich.
Jag trodde att Gingrich, som bär på ett enormt politiskt och personligt bagage, skulle attackeras hårt från de mer konservativa kandidaterna. Michelle Bachmann, Rick Perry och Rick Santorum, måste vinna stora delar av det konservativa väljarstöd som Gingrich just nu har grepp om, för att överleva (kandidatur-mässigt, alltså…) Iowa. Debatten i torsdags var deras sista chans att, inför en TV-debattpublik på sju miljoner, peka på att de är betydligt mer konservativa än Gingrich.

Men Gingrich kom lindrigt undan, och dominerade istället scenen med eldig retorik, humor och konservativa “kodfraser” (han önskade en “Merry Christmas“, det uppskattades säkert av Iowas många evangelikala väljare, och kallade Barack Obama för en “Saul Alinsky radical”).

Med tanke på (en svag trend av) vikande stöd i väljaropinionen dagarna innan debatten, och det smörgåsbord av potentiella angreppspunkter konkurrenterna har att tillgå, var Newt Gingrich en vinnare i torsdags natt.

Michelle Bachmann.
Gjorde bra ifrån sig även förra helgen, och det finns ett litet hopp kvar för hennes kampanj – som såg ut att vara helt tom i tanken i oktober när hennes New Hampshire-personal lämnade, pengarna var slut och stödet minimalt.

Hennes angrepp på Newt och Ron Paul var välartikulerade, och hon visade igen att hennes debattkompetens är större än att bara gapa om att Barack Obama ska bli en “one-term president”. Framför allt meningsutbytet om Iran med Ron Paul var bra för henne, då hon säkert hade 70-80% av primärvalsväljarna på sin sida i det.

Förlorare:

Ron Paul.
Inledde starkt när han fick prata ekonomi, och framför allt när han kommenterade sin potential i ett presidentval med att säga ungefär att “alla på den här scenen kan slå Barack Obama, det är ingen snack om saken”.

Sedan kom delen med utrikespolitik och det var tydligt att Pauls uppfattning är ganska extrem i frågan. Rick Santorum och Michelle Bachmann angrep honom, och det blev återigen tydligt att han har ett tak på väljarstöd som nog ligger på absolut max 25-30%. Att amerikanska folket, och även republikanerna är trötta på krig och nation building, innebär inte att de ser det som oproblematiskt att Iran skaffar sig kärnvapen.

Jon Huntsman.
Har bytt kampanjstil de senaste 1-2 månaden och kör hårt på att visa att han är mer konservativ än Newt Gingrich och Mitt Romney. Hans opinionsstöd är också klart starkare nu än för en månad sedan, och trots att han inte kampanjar i Iowa alls så har han gått framåt även där (5% i två mätningar förra veckan). Men inte mycket av det han sa i torsdags fick honom att sticka ut i sammanhanget. Gjorde ur det perspektivet en blek och ganska torr insats. Intressant dock att han, lite i skymundan, sa sig kunna få Kina att börja respektera mänskliga rättigheter och demokrati.

Intressant. Andra bloggar om: politik, USA, USA-valet, Republikanerna, Newt Gingrich