Och som festen öppnade. Med den fanatiska hemmapubliken i ryggen i vad som kan ha varit nationens största stund, bjöd Angola på en klang- och jubelföreställning mot Mali. I 79 minuter.

Gamle räven Flavio var det som visade vägen med två mål i den första halvleken. Med god hjälp av uteblivet maliskt försvarsspel kunde han med precision nicka in bollen i nätmaskorna, båda gångerna utom räckhåll för målvakten Sidibe.

Och i paus var det fest på 11 november-stadion. Och framför min TV-apparat hade jag svårt att föreställa mig att Malis storstjärnor, som var ganska långt under isen i första halvlek, skulle kunna ens få med sig poäng från öppningsmatchen.

Men med inhoppande Seydou Keita fick man upp ångan något i början av den andra halvleken. Man såg inte lika orörligt och viljelöst ut som under den första akten, och efter en hörna fick Mamadou Diarra ett riktigt bra läge att kvittera. Hemmalagets Carlos Fernandes gjorde dock en riktigt fin räddning.

En matchavgörande räddning, vad det verkade. För strax därefter vräktes den duktige yttern Gilberto ner i straffområdet, och Angola fick straff. Mål och 3-0, genom samme Gilberto. Senare fick också lagets fixstjärna Manucho noteras i målprotokollet, efter en mer svårdömd straffsituation där Gilberto återigen tagits ner i straffområdet.

4-0, 15 minuter kvar, och allt lugnt. En ren drömstart på gång för hemmanationen. Det trodde även coach Manuel José och bytte ut både Gilberto och Flavio.

Malis 4-1-mål i den 79:e minuten (Seydou Keita), blev emellertid inte bara en tröst i en ganska värdelös malisk insats. Angola förblindades av ljuset från sin egen överlägsenhet och – slutade spela. Matchens sista minuter kommer att etsa sig fast i våra minnen för en lång tid framöver. Angolanerna glömmer nog dem aldrig. Och Malis folk gör det definitivt inte.

Seydou Keita, Frederic Kanouté och Mahamané Traoré visade att fotboll inte spelas över 90 minuter, utan ofta 94 minuter. 4-1 blev 4-4 på sex minuter och Mali stal med sig en poäng från en öppningsmatch där man egentligen inte förtjänade stoft. Angolas tre poäng blev en, och även om man fick sig en ordentlig läxa så kan Malis upphämtning såklart visa sig bli skillnaden mellan avancemang och tung besvikelse för bägge lagen.

Synd om Angola, men man får helt enkelt inte uppträda så nonchalant som man gjorde under sista kvarten – framför allt inte mot ett lag med så mycket individuellt kunnande som Mali.

Nu är frågan hur detta påverkar lagen psykologiskt. Angola ställs i nästa omgång mot förmodade slagpåsen Malawi. Med press. Nu MÅSTE man vinna.

Mali ska möta Algeriet, och ska man ha en chans mot de välorganiserade nordafrikanerna, klara för VM, måste man förbättra spelet ett par klasser. Anfallsspelet var fantasilöst och orörligt idag, och i defensiven var det alldeles för ofta hönsgårdsvarning. Kanske kan det faktum att man nu spelat en match tillsammans göra att organisationen förbättras till nästa match? Och naturligtvis: Man har den fantastiska upphämtningen i ryggen när man går in i nästa match.

Nämnas bör också ex-HIF:aren Adama Tamboura, som till största del hade en tuff dag i sin vänsterbacksroll. Angolanske högerspringaren Djalma gjorde lite som han ville på kanten denna kväll. Men Tamboura revanscherade sig med två perfekta inlägg på slutet. Det första assisterade Kanoutés snygga 4-2, och det andra ledde fram till det otroliga kvitteringsmålet.

******

På måndagen ser det ut att bara bli två matcher, då Togo efter tragedin i fredags verkar ha dragit sig ur turneringen (fast DN hävdar inatt att man kan återkomma). Algeriet möter Malawi på eftermiddagen (1445), och är storfavoriter mot det som kanske är turneringens svagaste lag. Defensiven är lagets främsta styrka, och man ska inte räkna med några stora siffror. Jag tippar 1-0.

Turneringens storfavoriter Elfenbenskusten går också in i turneringen med det som kanske är den mest imponerande afrikanska startelvan någonsin. På andra sidan står Burkina Faso, ett av turneringens mest spännande lag. Man gjorde en imponerande kvalinsats, men hade ingen chans mot gruppens suveräner – just Elfenbenskusten. I laget återfinns det afrikanska VM-kvalets skyttekung Moumouni Dagano, som får ta rollen som lagets största stjärna och profil. Det bör vara klasskillnad, och Burkina Fasos chans att ta sig vidare är nog att hålla siffrorna nere här, och sedan ta poäng mot Ghana. Tips: 3-1.

******

Läs även andra bloggares åsikter om afrikanska mästerskapen, Mali, Angola, Togo, Malawi, Algeriet, Elfenbenskusten, Burkina Faso